Välkommen till min blogg!

Kul att just du har hittat hit!
Jag hoppas att du kan finna glädje i det jag kommer att skriva. Att blogga är för mig helt nytt och jag vet ännu inte hur man fixar till bloggen så den blir bra. Jag kommer i alla fall att skriva mycket om min trädgård och vilka projekt som kommer att planeras- och förhoppningsvis göras. Lite om min viktresa ska jag också försöka mig på. Håll till godo!
Åsa

Trädgården i Holkhult

Trädgården i Holkhult

lördag 7 december 2013

Klick, klick...

De sista julklapparna ska klickas hem idag. Jag fixar inte julstressen i butikerna så jag är väl en av dem som bidrar att centrumhandeln inte kommer att finnas framöver. 

Pysslar lite hemma med att hänga upp gardiner och städa lite lagom. Mycket vila blir det fortfarande, orkar inte vara aktiv en hel dag ännu. 
Idag ska jag hjälpa minstingen med läxor. Det är inte det enklaste eftersom han är i början av tonåren och vill ha sin egen vilja igenom hela tiden. Men jag kämpar på. Maken jobbar så han får jag ingen hjälp av idag. 
De stora grabbarna är på röjsågskurs, hoppas att de inte fryser för mycket idag. Det är -8°C...

Jag inser att mitt intresse för trädgården är mer än lovligt under isen. 
Ska verkligen försöka läsa i böcker, tidningar och på nätet för att få upp mitt stora intresse igen. 
Jag är mer än säker på att det hänger ihop med mina operationer som jag gjort det senaste året. 
Precis som kondition/motion måste man underhålla för att den ska vara god. Jag har inte kunnat underhålla mitt intresse och då lägger kropp och huvud ner. 
Efter jul hoppas jag på att vi ska kunna åka och simma varje onsdag. Det är inte den mest optimala tiden men det får vara bra ändå. Tyvärr inga motionsbanor utan man får zickzacka mellan barnen som leker. 
Minstingen måste träna för att kunna simma 200 m bröstsim och 50 m rygg. Krav i skolan. 
Gratis träning för mig med andra ord. 
Hade gärna sett att det var varmare i vattnet men man kan inte få allt :-) 


onsdag 4 december 2013

Besökt stora varuhuset i väster

Att vi på några få timmar kunde göra av med så mycket pengar på egentligen ingenting det förstår inte jag.
Nöjd med julklapparna vi fixat och nöjd att jag inte köpte en massa skräp.
Fick tag på två snygga skinnväskor för mindre än 250kr, superbilligt.
Jackan till lillgrabben var ett riktigt fynd, 99kr med 3000 i vattenpelare :-)
På MQ outlet fyndade jag två par byxor och ett skärp för 310kr, ordinarie pris för allt var 1400kr.

Nu kroppsskanning och med den en god natts sömn.

tisdag 3 december 2013

Undrens tid är inte förbi!

Jippie!

Jag kan ha byxor på mig idag!!!

Första julklappen köpt!

Eller rättare sagt två! 
En till pappa och en till lillgrabben. 
I pappas paket ska jag även lägga ett kort med att jag skänkt pengar till förmån för Barncancerfonden till minne av "Isak och Ledde". Isak var lillgrabbens klasskamrat och gick bort i cancer i våras. 

Imorgon bär det västerut mot ett väldeligt varuhus. Julklappsinköp även då:-).  Mycket mer ska köpas och jag ser fram emot en dag med maken. 
Jag har svårt att se någon mening i att ta mig ur sängen nu när det gör så ont igen. 
Jag jobbar men det är inte med någon direkt entusiasm. Får ingen direkt hjälp heller så det blir inte bättre...
Jag orkar själv inte säga ifrån fler gånger, bra eller dåligt vet jag inte. Längtar till juluppehållet. 

Dagens mindfulness blir 20 min sittande meditation. 
Tålamod bör jag träna  på. (Och att få in mer positiva tankar i huvudet...)
Har förresten redan gjort ett Andrumspass :-) 

måndag 2 december 2013

Diagnos

Det tar ett tag att vänja sig.
Jag får snart en diagnos.
Inte konstigt att andra inte fattar när jag själv knappt gör det.
Jag har ont. Så ont att kroppen inte kan gå i sovläge utan medicinering.
Det känns som att jag har influensa i hela kroppen utan att ha feber.
När det är som värst kan jag knappt gå på mina fötter, inte hålla i en kopp kaffe utan att kroppen skriker släpp!
Diagnosen blir förmodligen Fibromyalgi, möjligen något mer men det kan bara tiden utvisa.
Idag är jag sjukskriven deltid. Jag har fått KBT och jag går även kurs i Mindfulness.
Medicinen jag tar hjälpte mig de första veckorna men nu är det värre igen,  frågan är väl om dosen måste ökas.  Stressen förra veckan är kanske en bidragande orsak till att det återigen känns hopplöst. Hopplöst att aldrig någonsin får vara smärtfri igen.
Jag vet att det blir bättre till våren när värmen kommer, jag har gått odiagnosticerad i minst 30år.
Läkare efter läkare, annan sjukvårdspersonal har vänt mig ryggen när jag bett om att få hjälp. Äntligen fick jag träffa en annan läkare som tog mig på allvar och även lyssnade när jag inte ville bli medicinerasd med SSRI.
Jag tar en dag i taget.
Ibland bara en timme. Är sårbar och tyvärr är man emellanåt som en svamp om någon fäller en taskig kommentar eller bara en blick. Vad är deras rätt att döma mig?
Fick ett svar förra veckan på min fråga varför jag blir behandlad annorlunda nu:
Erfarenhet.
De som själva aldrig varit i min sits saknar erfarenhet.
Erfarenhet om att livet inte alltid är som man själv önskar det borde vara.

Mindfulness för dagen blir att träna acceptans.
Acceptans att det är såhär livet är just nu.
Meditation för dagen är 20 min sittande, andningssnkaret och om jag känner för det andrum.