Saknad

Tårarna rinner nerför mina kinder.
Jag saknar dig mamma.
Jag saknar dig söstra mi.
Jag saknar dig också min allra bästa, käraste vän och jag saknar mig själv.

Att titta tillbaks är faktiskt ingen mening men att se och komma ihåg de positiva delarna är viktigt. Att kämpa för att komma tillbaks om bara så lite. Lite mer av mig själv.

Saknaden gör mig sårbar.
Saknaden äter upp mig inifrån. 
Ska jag stoppa?
Ska jag gråta?
Vem torkar mina tårar?
Vem hjälper mig att stoppa?

Jag vill bli buren, jag klarar inte av att bära andra längre.

Torkar tårarna och fortsätter med dagens måsten. Dammdinosaurier i varje hörn.

Åsa

SOL

Underbara sol kom till oss första jobbveckan efter semestern. Typiskt kan man tycka men bättre är att gilla läget och ta vara på de dagar som är fina. Göra lite lagom både inne och ute.

Trädgården är vacker och ännu har inte alla blommor börjat blomma.
Det blommar under många månader häro Holkhult. De som säger att nu har det blommat klart får nog skaffa sig kunskap om trädgård.

Jag längtar nästan till den tid då rönn, prydnadsapel och aronia visar sin höstskrud. Kall hög luft är fantastiskt. Att jag då mår sämre med min smärta får jag helt enkelt ta.

Här kommer en bildserie med något av det som blommar idag.    

Dagens runda

Det är bara så ljuvligt i trädgården nu. Många av nävorna blommar och dagliljorna är på gång. 

Fröplantor av akleja syns lite överallt. 

Tänkte åkt på trädgårdsrunda idag men det fanns ingen intressant så jag nöjer mig med mitt paradis. Ett olvon som jag fått av en annan nörd. 

Blodtopp i flera skepnader. 

Några bilder till som inte blir kommenterade. Är lite knöligt från telefonen att lägga in och kommentera. 

Må så gott! 

Åsa

Smärta

Jag funderar ett slag över smärta. 

Hur ont har jag, hur ont har andra? Vilken smärta är värst, vilket tillstånd av smärta är värst? 

Att läsa på FB, där jag har mina likar i EDS, om att de kräks av smärta. Det gör mig illa att höra men jag har aldrig kräkts av smärta trots alla mina år med värk, barnafödande, diverse operationer och otaliga tarmvred som jag haft. 

Har jag ont egentligen? Hur står jag ut med min smärta?

Jag funderar lite till...

Backar tillbaks ett steg och inser att jag aldrig kan jämföra min smärta med någon annans. 

Jag vet att när jag har som ondast tiger jag still, jag kan inte prata, blir inåtvänd och hoppas att ingen ska se mig. 

Kurar ihop mig i en boll, ibland fysiskt men framförallt psykiskt. 

På FB känns det mycket som att man ska bräcka varandra eller är det jag som är såpass ny att det bara är min upplevelse. 

Jag vet att jag har väldigt hög smärttröskel och kan trots stor smärtpåverkan jobba, fixa med barnen, handla etc. 

Men det tar såklart slut en dag, en dag faller jag. Jag har brakat ihop men inte fallit. 

Jag vill inte ha ont, jag vill inte ha EDS, jag VILL INTE! 

Nu är det tyvärr så och det gäller att acceptera fakta. 

Jag har kommit en bit på väg men backat idag igen när den onda smärtan slagit till som alltid vid väderomslag och andra påfrestningar. Tar en citodon för att få det lite drägligare, tack för att jag fått dessa nu. 

Tänk om jag fått dem tidigare, då hade jag förmodligen inte varit så djupt nere i smärthelvetet. Det är samma sak här, läkaren visste inte bättre, jag visste inte bättre och detta måste jag acceptera. 

Om acceptans kommer jag att skriva om i andra inlägg. Förbannat svårt är det i alla fall! 

Tar en kort runda i trädgården innan killarna vaknar. Klurar på hur det skulle kunna ändras på för att få det mer EDS-vänligt. 

Må så gott! 

Åsa

Fläder är lika med saft!

Det kryllar av fläderblommor på den vanliga flädern! Underbart med tanke på att all saft är slut i frysen. 

Det är fint nu!

Trots att inte det blommar för fullt i trädgården är den väldigt fin just nu.
Jag undrar ibland hur jag har lyckats att få ihop alla bra bladkombinationer. Det är inte direkt någon tanke bakom, ibland men definitivt inte alltid.

Det saknas dock en del i vissa land. Jag får se om jag delar till hösten eller bara låter det vara som det är så länge.
Jag måste fundera på hur jag ska göra framgent om det blir upphöjda bäddar eller viss hjälp utifrån att rensa.

 Jag kunde inte låta bli att fotografera denna tremastarblomma, har säkert 100 foton bara på denna vita sort. Det är en av mina favoriter trots att den blir ful vid regn. Jag grävde upp den när mormor flyttade från sitt hus. Morfar hade mycket fint men det visste jag inte förrän jag blev riktigt intresserad men då var det försent, huset sålt och trädgården borttagen.



Jag är en väldigt dålig fotograf men jag försöker i alla fall. Att ta översiktsbilder tycker jag är svårt, vet aldrig vilken inställning man ska ha på kameran. Detta är det land som saknar plantor. Vi kallar det 'Röda landet'.

 Mina allium blommar och de ska bli fler! Jag ska beställa från Holland snart, frågan är vem som ska hjälpa mig gräva ner dem i regnet till hösten ;)

Må så gott!

Trädgården och EDS

Skrivit ett långt mejl till två trädgårdsvänner med samma diagnos som jag, EDS.
Jag känner att det är riktigt skönt att få skriva av sig lite. Det finns någon på andra sidan datorn som faktiskt förstår. Förstår min sorg, min uppgivenhet och hur jag har det i verkligheten.
Det syns sällan på mig att jag har ont. De som känner mig och har jobbat med mig ett tag ser kanske i mitt ansikte att det är en dålig dag.
Jag själv försöker så gott det går att hålla låg profil för att kunna acceptera mitt tillstånd.
Jag vet att man inte ska skärma av sig men nu är det så jag valt att göra under en tid. Varför? Jag orkar inte med andras kommentarer, Äh- kom igen nu! - Det är många andra som har det värre...
Vad vet de om min sjukdom?
Ingenting, de stänger öronen trots att jag frågar dem om de verkligen vill höra och svaret de ger är ja...
Det är en livslång sjukdom  som är progressiv. Det menas att jag aldrig blir av med eländet och det blir sämre över tid.
Det har accelererat de två senaste åren. Det var krisigt ett tag efter nyår, livslusten fanns definitivt inte. Hade jag kunnat stanna under täcket hade jag gärna gjort det. Trodde ett tag att tårarna skulle ta slut men de bara fylls på.

Nåja, jag tar mig igenom dagarna nu. Får akupunktur och till viss del lindrande medicin.
Smärtstillande som är beroendeframkallande tyvärr, men när det är som jobbigast måste jag tillåta mig att ta dessa.

Jag donar lite lagom i trädgården. Gräva, som jag älskar, är inte att tala om. Ska det grävas får jag be om hjälp. Lyfta, bära likaså.

Jag har det fint i trädgården! Det är mycket som blommar redan och jag går och njuter. Drar lite ogräs där jag ser dessa tittar upp. Har en lugnare inställning till trädgården idag än tidigare. Det får ta sin tid helt enkelt.

Jag måste vattna! Det är torrt så det dammar idag det är blåsten som är boven. Vår Billy (1,5år gammal labbe) älskar vatten så vi får se vad jag kan hitta på för att han inte ska vara i spridaren.
Växthuset behöver en liten städning, har en massa saker överallt som stör ögat, jag vet inte riktigt hur jag ska göra för att få bort allt. Det är inte mycket men det är saker jag använder dagligen så egentligen borde de få vara framme.

Vill fotografera idag, får se om kroppen vill, har ännu inte lyckats ta mig ut trots tidig uppstigning. Sonen försov sig så det blev till att stiga upp i alla hast vid kl.6 och hjälpa honom. Tar kanske en citodon för att få lite smärtlindring och hjälp att ta mig ut.

Må väl!

Åsa

Idag är det min underbara svärmors födelsedag.
Jag skickar pojkarna för att säga grattis och överlämna en blomsterkvast köpt på Ica.
Är det jag...?
Nej, knappast...
Sitter uppkrupen i soffan med ett glas vin och datorn i knät.
Är det jag..?
Knappast...
Jag kommer aldrig tillbaks.
Jag orkar inte.
Jag är fångad av smärtan, smärtan som snart ska få ett namn.
Namnet kan bli EDS.

Är ledsen idag att jag inte orkat ta tag i våra försäkringar och förmodligen inte har någonting att luta mig mot när det blir som jobbigast, vad gör jag?
Varför ska jag orka...hela tiden...
Kan ingen annan bära mig, jag som har burit år ut och år in?
Jag får väl tänka att pengar är inte allt, vi klarar oss...NOT!!!
Usch och fy och blä! Hoppas att morgondagen blir bättre.

Klick, klick...

De sista julklapparna ska klickas hem idag. Jag fixar inte julstressen i butikerna så jag är väl en av dem som bidrar att centrumhandeln inte kommer att finnas framöver. 

Pysslar lite hemma med att hänga upp gardiner och städa lite lagom. Mycket vila blir det fortfarande, orkar inte vara aktiv en hel dag ännu. 

Idag ska jag hjälpa minstingen med läxor. Det är inte det enklaste eftersom han är i början av tonåren och vill ha sin egen vilja igenom hela tiden. Men jag kämpar på. Maken jobbar så han får jag ingen hjälp av idag. 

De stora grabbarna är på röjsågskurs, hoppas att de inte fryser för mycket idag. Det är -8°C...

Jag inser att mitt intresse för trädgården är mer än lovligt under isen. 

Ska verkligen försöka läsa i böcker, tidningar och på nätet för att få upp mitt stora intresse igen. 

Jag är mer än säker på att det hänger ihop med mina operationer som jag gjort det senaste året. 

Precis som kondition/motion måste man underhålla för att den ska vara god. Jag har inte kunnat underhålla mitt intresse och då lägger kropp och huvud ner. 

Efter jul hoppas jag på att vi ska kunna åka och simma varje onsdag. Det är inte den mest optimala tiden men det får vara bra ändå. Tyvärr inga motionsbanor utan man får zickzacka mellan barnen som leker. 

Minstingen måste träna för att kunna simma 200 m bröstsim och 50 m rygg. Krav i skolan. 

Gratis träning för mig med andra ord. 

Hade gärna sett att det var varmare i vattnet men man kan inte få allt :-) 

Besökt stora varuhuset i väster

Att vi på några få timmar kunde göra av med så mycket pengar på egentligen ingenting det förstår inte jag.
Nöjd med julklapparna vi fixat och nöjd att jag inte köpte en massa skräp.
Fick tag på två snygga skinnväskor för mindre än 250kr, superbilligt.
Jackan till lillgrabben var ett riktigt fynd, 99kr med 3000 i vattenpelare :-)
På MQ outlet fyndade jag två par byxor och ett skärp för 310kr, ordinarie pris för allt var 1400kr.

Nu kroppsskanning och med den en god natts sömn.

Undrens tid är inte förbi!

Jippie!

Jag kan ha byxor på mig idag!!!

Första julklappen köpt!

Eller rättare sagt två! 

En till pappa och en till lillgrabben. 

I pappas paket ska jag även lägga ett kort med att jag skänkt pengar till förmån för Barncancerfonden till minne av "Isak och Ledde". Isak var lillgrabbens klasskamrat och gick bort i cancer i våras. 

Imorgon bär det västerut mot ett väldeligt varuhus. Julklappsinköp även då:-).  Mycket mer ska köpas och jag ser fram emot en dag med maken. 

Jag har svårt att se någon mening i att ta mig ur sängen nu när det gör så ont igen. 

Jag jobbar men det är inte med någon direkt entusiasm. Får ingen direkt hjälp heller så det blir inte bättre...

Jag orkar själv inte säga ifrån fler gånger, bra eller dåligt vet jag inte. Längtar till juluppehållet. 

Dagens mindfulness blir 20 min sittande meditation. 

Tålamod bör jag träna  på. (Och att få in mer positiva tankar i huvudet...)

Har förresten redan gjort ett Andrumspass :-) 

Diagnos

Det tar ett tag att vänja sig.
Jag får snart en diagnos.
Inte konstigt att andra inte fattar när jag själv knappt gör det.
Jag har ont. Så ont att kroppen inte kan gå i sovläge utan medicinering.
Det känns som att jag har influensa i hela kroppen utan att ha feber.
När det är som värst kan jag knappt gå på mina fötter, inte hålla i en kopp kaffe utan att kroppen skriker släpp!
Diagnosen blir förmodligen Fibromyalgi, möjligen något mer men det kan bara tiden utvisa.
Idag är jag sjukskriven deltid. Jag har fått KBT och jag går även kurs i Mindfulness.
Medicinen jag tar hjälpte mig de första veckorna men nu är det värre igen,  frågan är väl om dosen måste ökas.  Stressen förra veckan är kanske en bidragande orsak till att det återigen känns hopplöst. Hopplöst att aldrig någonsin får vara smärtfri igen.
Jag vet att det blir bättre till våren när värmen kommer, jag har gått odiagnosticerad i minst 30år.
Läkare efter läkare, annan sjukvårdspersonal har vänt mig ryggen när jag bett om att få hjälp. Äntligen fick jag träffa en annan läkare som tog mig på allvar och även lyssnade när jag inte ville bli medicinerasd med SSRI.
Jag tar en dag i taget.
Ibland bara en timme. Är sårbar och tyvärr är man emellanåt som en svamp om någon fäller en taskig kommentar eller bara en blick. Vad är deras rätt att döma mig?
Fick ett svar förra veckan på min fråga varför jag blir behandlad annorlunda nu:
Erfarenhet.
De som själva aldrig varit i min sits saknar erfarenhet.
Erfarenhet om att livet inte alltid är som man själv önskar det borde vara.

Mindfulness för dagen blir att träna acceptans.
Acceptans att det är såhär livet är just nu.
Meditation för dagen är 20 min sittande, andningssnkaret och om jag känner för det andrum.

Jag uppdaterar min blogg med de recept som efterfrågades idag på forumträffen.
Min blogg uppdateras inte så ofta som jag vill, prioriterar annat helt enkelt.

Ingredienser men inga mått till Tomatsoppa
Lök, hackas
aubergine, saltas sköljs av och tärnas smått
squash, rivs
morötter, rivs.
vitlök, hackas
tomater, skärs i mindre bitar
krossade tomater med örter
buljongtärningar av olika slag
torkad timjan
färsk basilika
salt
peppar
chili, hackas
sambal oelek
socker
vatten
vitt vin
lagerblad

Fräs alla "torra" grönsaker i smör och olja. Lägg i timjan, basilika och de tärnade tomaterna. Fräs en stund och lägg sedan i buljongtärning, salt, peppar, lagerblad, chili, socker, krossade tomater, vitt vin. Häll i vatten så det känns okej i soppkonsistens. Koka en stund och smaka av med sambal oelek och mer av de kryddor man önskar. Kör med stavmixer tills det blir en bra konsistens. Jag serverade även risoni med soppan.


Bröd, ljust (jag har inga exakta mått eftersom jag oftast bakar på känsla :) )

Dag 1.
Koka upp 5 dl vatten
rör ihop 1/2 dl vetekross och 3dl fint rågmjöl

Låt stå övertäckt över natten.

Dag 2 ALLA MÅTT ÄR CIRKAMÅTT!
Skållningen blandas med:
50 gram jäst
1l vatten
3dl durumvetemjöl (annat mjöl går bra!)
ca 2-2,2l specialvetemjöl (vanligt vetemjöl går bra)
1-2msk honung
2msk salt

Rör ihop skållningsdegen med allt utom saltet. Arbeta degen ordentligt i maskin, minst 8 minuter, degen ska vara kletig men måste kunna arbetas i händerna vid utbak. Häll i saltet och arbeta degen ett par minuter till, tillsätt mer mjöl vid behov.

Låt jäsa i bunken en timme minst. Dela degen i två baka ut snygga bröd och lägg på plåt med bakplåtspapper. Sätt ugnen på 250 grader. Låt bröden jäsa 30-45min.
Ställ in i ugnen 10 minuter på de högre graderna, sänk till 200 grader och baka ytterligare 20-25 minuter. Låt svalna utan bakduk för hårdare yta annars med bakduk.
Man behöver inte göra skållningen om man inte vill, ta bara ingredienserna från dag 2 och baka brödet :)

Mörkt bröd utan jäsning

1/2dl krossat vete
3/4 dl linfrö hela (spara lite till toppingen)
1dl havregryn
3dl grahamsmjöl
5dl vetemjöl
2tsk bikarbonat
1tsk salt
3/4dl mörk sirap
1/2dl lingonsylt
1burk 1% kesella
1 "kesellaburk" fil/yoghurt etc
1 "kesellaburk" mjölk.

Starta ugnen på 225ºC.

Smörj en avlång form med olja.

Blanda alla de torra ingredienserna.
Blanda i de blöta.
Rör runt ordentligt.
Klicka i smeten i formen, platta till något och toppa med linfrö.
Sätt in i ugnen i 1h, den blir riktigt mörk på ovansidan. Låt svalna en liten stund och ta ur formen. Linda in i handduk och låt svalna ordentligt innan brödet skärs upp.
Klarar sig minst 1v utan att frysas.
Man kan självklart fylla på med hasselnötter, aprikoser, russin, solrosfrön etc. Vad man gillar kan man säkert fylla på med, det gäller att våga :)

Småländska grova kringlor 
275ºC

40st

2hg smält smör
4dl mjölk
1dl gräddfil/fil
1 ägg
1dl socker
0,5tsk salt
2 tsk hjorthornssalt
0,5tsk bikarbonat
3,5dl grahamsmjöl
3,5dl fint rågmjöl
8dl vetemjöl

Blanda allt och gör ringar, lägg på bakplåtspapper på plåt och grädda 10-12min.


Lycka till!

Varit och handlat mer växter idag!
Ska fylla detta land med blommor och blader. Köpte dicentra, phlox, blodtopp, salvior, veronika mm.
Fyller sedan på med växter från trädgården. Inser att jag har planterat väldigt tätt på sina håll:)
Jag inser att regnet gör att  ogräsen växer så det knakar, är snart dags att rensa igen. Kan samtidigt passa på att flytta de växter som jag inte vill ha till andra platser. Gäller fram för allt de nävor som är som tjuriga tonringar. Isch! De växer mig över huvudet!
Jag ska flytta dem nu när det är så blött så kommer de att överleva utan vattning under sommaren. De ska få komma till ett annat ställe där jag inte kommer att bry mig om deras framfart.
Liten vy hemifrån, det växer så det knakar!
Hönsgödslet har verkligen gjort nytta och all vattning, både regnet och det vi själva tillfört.

Jag är lite nervös inför 12 augusti och Tusen Trädgårdar, tänk ifall inget blommar...
Jag vet sedan tidigare år att det blommar men detta året har inte varit som alla andra.
Men det är egentligen inte bara blommor man ska titta på! Uppbyggnaden och tanken bakom det vi har skapat är för mig lika intressant. Om andra tycker det spelar för mig ingen roll.

Nu är klockan mycket, sängdags! Arbetsdag imorgon!
Ha det gott! 

Tusen Trädgårdar!

Jag är med!
Den 12 augusti öppnar jag min trädgård för alla som vill se den.
Hoppas att just du vill se min trädgård (trots att jag inte bloggar...)!

Idag har jag faktiskt inte gjort något ute, kallt och ruggigt. Vill att det ska bli varmt igen så att jag kan vara ute och få sol på mig. Älskar värme och sol!

Studenttiden närmar sig. Tänk att vår äldste son ska ta studenten, himmel, det ar ju igår han fanns i magen och gjorde livet surt för mig ett tag :)
Älskade Filip, du kommer att gå långt i livet med din underbara envishet! Jobb har du skaffat dig och sedan väntar studier, gå i mammas fotspår också! Det gillar jag!

Vad tiden går...

Jag är inte någon bra bloggare inser jag. Borde egentligen stänga ner eftersom jag inte lyckas uppdatera med den frekvensen som jag skulle vilja.
Idag är det storm. Maken mår kass vid blåst sedan Gudrun härjade här för några år sedan.
Jag tar det med ro, går strömmen så går den.
Det som oroar mig är att de stora askarna ska blåsa ner över huset.

Snart är det jul, alla klapparna är inte köpta ännu, tyvärr.
Igår var vi på Grand Samarkand för att fixa lite julklappar. Det som var bestämt köptes men jag har fortfarande inte kommit på vad vi ska ge pojkarna. Suck....De är verkligen inte krävande men vi vill ändå fixa sånt som de kan ha glädje av.

Mår själv lite sisådär, huvudet vill inte acceptera att de 3kilona som jag gick upp under sommaren inte vill försvinna. Det känns som om jag väger lika mycket igen...Det gör jag inte men huvudet tror det.

Jag tror att jag ska försöka skriva här lite mer, kan vara en bra kanal för att få bort negativa tankar.

Kram på er där ute.

Idag regn och magsjuka...

Planerna var många inför dagen som vi visste skulle bestå av regn. Det skulle då passa då bra med en tur till Växjö för mig och störste sonen och de andra skulle till Ljungby. Men planerna gick i stöpet när minstingen mådde illa idag på morgonen och har också kräkt några gånger. Nu är i alla fall maken och mellangrabb i Ljungby, jag har hand om sjuklingen och störste sonen är uppe på sitt rum och gör ingenting. Vi hoppas kunna komma iväg i alla fall men med större tidspress. Maken var inte så villig att stressa iväg och det påverkar ju vår tid...

Inget nytt från min trädgård mer än att jag har en del att göra. Men jag tar det lugnt eftersom jag måste få ha semester med vila, sol och bad. Planerar i alla fall att åka ner till Cedergrens i Råå fär att inhandla ett antal clematis. De kommer snart att få in nya plantor och då gäller det att vara på plats så man får dem man har tittat ut.

Nu dags för lite lunch!
Må så gott!
Åsa

Mitt Röda land

Här är en radda med bilder från mitt favoritland där jag har blandat rödbladigt med blå, gul och purpurblommande växter.

Som så mycket annat hinner jag inte med att skriva här...

Tiden går fort när man har roligt. Hela förra helgen rensade jag alla landen, härligt att äntligen har fått det gjort. Det var verkligen eftersatt eftersom jag inte kunde göra något i höstas på grund av operationen. Trädgården är verkligen fin nu, jag har inte grävt och donat så mycket i år, måste sansa mig lite så att jag inte får för mycket att ta hand om. Det ska vara kul, inte betungande tvunget. Denna helg har jag satt alla mina ettåringar. Planeringen var säkert jättebra när jag köpte och satte alla sommarblommorna men nu... Vad 17 tänker jag på? Jag måste hia mig lite till nästa vår, det går inte att ha flera hundra plantor som ska skolas om och sedan planteras, hur fint det än blir. Mitt röda land är så fullt nu så jag kan inte plantera så mycket mer, kanske ska jag göra ett till men det får vänta tills hösten eller våren nästa är. Jag har ett kanonställe som jag kan dela och flytta perennerna till. Måste bara köpa ett träd till det jag har tänkt, och fjäska för Håkan. Eller krukar jag upp och säljer det jag måste ta bort. Kruxet är att jag inte vet vad alla heter, jag vet vilken växt det är men inte vad den har för namn, typ 'Desdemona'. Får väl kolla med experterna på forumet och vara noga med att skriva upp vad de heter.

Annars funkar väl livet som det ska. Äter ibland för ofta enligt mig själv men det är nödvändigt annars dippar jag och det blir nästan jobbigare än att dumpa. Jag skakar i benen och hjärta och huvud hänger inte med. jobbigt är det men det är bara att ta det lugnt och äta noggrant, inte för snabbt för då är det kört ändå...
Jag har varit bar i solen idag så det bränns lite på ryggen. Nådde inte att smörja in hela ryggen så den ser kul ut ikväll.
Hej för nu.
Åsa